Partymisen
Igår var jag på PARTY. Debuterade på stan i rullstol, var skönt att ha världens bästa crew som var mitt mentala stöd. Corona har ju krossat allas partydrömmar det senaste året, men kanske också hjälpt till att göra de kommande festerna så fantastiska. Jag hade så kul igår att om jag ska visa med armarna *sträcker ut händerna vågrätt i motsatt riktning* så räcker inte händerna till för att visa skojjigheten igår. Det var alltså fantastiskt kul. Tack för att jag fick världens bästa kompisar som är så tokroliga.
Jag är dock lite arg på mig själv idag. Jag vägrade handikappwc för jag tänkte att jag kunde klara att gå på vanlig wc. Ställde mig på fötterna och tog kanske 3 steg och fick stå några sekunder - AJ. Det gjorde så ont ganska direkt efter och idag ligger jag med ett ispaket mot nervena vid ankeln. Jag har de senaste dagarna fått mer och mer ont i framfötterna, vaderna, knävecken och ända upp i ischiasen. Jag har haft ont i ishias tidigare men det har försvunnit när jag rört mig. Just nu kan jag inte röra mig alls så jag har svårt att få det att försvinna.
Glada nyheter! Jag har hittat en OPERATÖR. Jag har blivit erbjuden tid i början på september för att opereras. Jag har hittat en kirur som ska vara duktig, han kryssar i min lisa av allt jag önskar. Det enda som är lite dåligt med honom är att det var min svåger Stephan som hittade honom och inte jag. Kan väl iofs vara bra att ha någon att skylla på om det inte går så bra. (:) meheheh.
* Han gör ca 15-20 sådana operationer varje år
* Han känner till Baxtersnerven
* Diagnostiserar med nervblock
* Uppmuntrar till belastning och rörelse efter op.
* Är dyr, men inte orimligt dyr
Idag är fina nanny här. Mina barn älskar henne och jag älskar henne. Hon är så kreativ, lekfull och bra. Grattis på födelsedagen idag!
Nu ska jag sova lite, sen ska jag förhoppningsvis planera en resa till Wien i Österrike för operation. Woop Woop.