Varning för köttig/göttig bild

Nu är jag tillbaka med lilla mamsen i vår airbnb-lägenhet. Vi har ätit lunch, gifflar och bröd med brieost och sylt, nam nam. Min fot är lite svullen men jag har inte alls ont. 
 
Senare på dagen har jag mått ganska konstigt. Kom på efter att jag pratat med någon smart om att det troligtvis är avtändning från morfin. Jag har haft ångest och skakat, usch vad konstigt jag mådde i några timmar. Stackars mamma. Varit instängd med mig hela dagen. Hon kommer behöva semester efter detta. 
 
Tänkte att det var dags att bjuda på lite KÖTT till er, mina trogna läsare. Jag har inte bjudit på så mycket göttiga bilder. Se och njut på mitt suuuuupercoola ärr. Coolt att jag förhoppningsvis kommer få ett likadant på andra foten.
 
 
 
 
 
 
 
Träffade doktorn i morse och han är hoppfull och tror att detta blir bra. Jag frågade varför jag hade så extremt ont när jag vaknade från narkosen och inte alls har ont längre. Han förklarade att det är vanligt att ha explosiv smärta efter ingreppet men att "-det går över snabbt, så, nu behöver du inte fundera på det mer". Chip chop snabbt och lätt. Jag har vinglat mellan tanken på smärtsam polyneopati, obotlig, 30-50% chans och sen chip chop, det gick bra. Svåra toppar och dalar. Jag vill inte ta ut något i förväg men det känns bra. Jag har ingen nervsmärta över ankeln mot knävecket mer än på den oopererade foten. Men jag känner fortfarande av att det stramar och domnar i framfoten. Det hade nog varit konstigt om jag vaknade upp helt återställd, så jag ska försöka att inte tänka och låta det läka, men det är lättare sagt än gjort. 
 
Sjukhuset var fantastiskt, om ni någonsin blir sjuka så åk till Rudolfwienerhaus privatklinik, jag ser fram emot att få åka dit om 2 månader och göra andra foten, så nu får detta se till att läka fint. 
 
Jag saknar mina barn, men får vila kvar här ett tag till. Snart kanske jag kan hoppa på ett ben efter dem när de försöker springa ifrån mig. Vilmer har börjat fatta att jag inte kan ta honom, han tittar, smyger väldigt tydligt sen springer han allt han kan. Om ett halvår hoppas jag på att jag kan fånga honom innan han rymmer för långt.

Kommentera här: