Nervblockader

 
 
Uppdatering... 
 
I tisdags 19/9 var jag på smärtmottagningen på CSK igen. Nu lade vi äntligen blockader på baxtersnerverna. Jag har själv tjatat om nervblockader i flera år, men inte hittat någon läkare som fattar/kan göra det. När jag bad ortopeden i Malmö svarade han "Blockader? Vaddå? Ska man göra dessa med ultraljud då tänker du? Det är inget vi jobbar med här." Det första min läkare på CSK sade när jag berättade att jag fått nervblockad i höjd med smalbenet på tibialnerven i Österrike, svarade hon förvånat "Det är ju ingen diagnostiskt undersökning, det slår ju ut hela foten?!". Ni fattar, ingen vet och jag vet minst. Jag är alltså glad att äntligen hittat någon som vet hur man lägger blockader. 

Fösta gången lades blockaderna mot medial calcaneal, bara för att utesluta dessa då hon inte kunde se baxtersnerverna med det ultraljud hon hade då. Smärtan släppte, men jag var så sjukt inställd på att jag kände fel, då jag varit så övertygad om mina förbannade baxters. Jag sa att då att smärtan nog släppte, men att jag inte var säker, kanske var det placebo då jag så gärna vill bli bra. Ni fattar att hon måste tänkt att jag är vara sjuuuuuuuk i huvudet. Men jag tröstar mig med att det hade varit konstigt om jag inte blev sjuk i huvudet av detta. Hon gav inte upp och skickade mig till psyket som tur var. 
 
I tisdags alltså, lade hon först ca 1h med sitt nya ultraljud för att hitta baxters. Med hjälp av en spruta kopplad till en maskin som ger små elektroniska stötar kunde hon lägga blockaderna. Det går inte att bedöva, eftersom nerven måste vara aktiv och svara på stötarna. Innan hon lade sprutan frågade jag om man kunde binda fast foten i någon typ av spännband, jag är så rädd att rycka till. Men hon svarade att de inte utför tvångsbehandling, inte ens på patientens egen begäran. Denna gången skrek jag som en stucken gris. FY FAN VAD ONT DET GJORDE. Dessa nerver ligger djupare in i foten, jag kände hur musklerna spetsades. Ett blodkärl var i vägen så hon fick sticka två gånger på ena foten. AJ! När lilltån började rycka visste vi att hon hittat rätt och bedövningen lades. Resultatet blev 0. Jag kände INGEN SKILLNAD. Fattar fortfarande inget. Det var ju baxtersnerverna? Det fick vi ju bevis på i Tyskland? Jag är som ni förstår lite förvirrad, men väldigt glad över att diagnostiseringen äntligen sker på rätt sätt.
 
På torsdag 28/9 ska jag tillbaka, då ska hon lägga nya blockader på de första nerverna Medial calcaneal, med bedövning som räcker under en längre tid. Trots allt ser jag fram emot torsdag, med skräckblandad förtjusning. Mest glad över att jag fick en tid så snabbt igen. Doktorn tillade att om vi ska testa frysa nerverna sker det med en mycket tjockare nål. Vill man vara fin får man lida pin. 
 
Om det visar sig att smärtan inte förvsinner nu känns allting mörkt igen. Då kommer jag bli knäckt, som så många gånger förut. Som jag hoppas hoppas hoppas på torsdag.